Reformera bemötandet säger Missbruksutredningen

Ordinerat läkemedelsberoende kan inte behandlas samma metoder som annat missbruk. Missbruksstämpeln kan i de här sammanhangen få ödesdigra konsekvenser. Missbruksutredningen påpekar detta, men är inte alldeles solklar. Att motivation är den viktigaste framgångsfaktorn vid all beroendevård har stark evidens, men detta får inte genomslag i sjukvårdens behandlingsprogram. Istället har de ofta en hög tröskel av utredande samtal innan motivationsarbete inleds.

Under rubriken 10 motiv till reform heter det: "Vissa kunskapsbaserade insatser tillämpas inte av ideologiska skäl." Utredningens text förklarar inte mer, i detta avsnitt som behandlar brister i kunskap och kompetens som motiv för reform. I det följande motivet talar man om att medicinering av beroende har fått en starkare evidens i modern forskning, men det är troligen inte rimligt att koppla ihop delmotiven i ett argument, trots att det ligger förrädiskt nära till hands. Ideologiproblemet placeras här i Socialtjänstens och Kommunernas skepsis mot medicinering av beroendeproblem.

Ett annat mycket allvarligt ideologiproblem kommer till uttryck i dåligt bemötande. Det behandlas i utredningstexten under delrubriken Stärkt ställning för individen. Det är ett av brukarnas viktigaste klagomål att bemötandet i vården inte inbjuder till samverkan eller stärker den hjälpsökandes egen motivation. Vårdens parktik går stick i stäv med etablerad kunskap. Utredningen ser så allvarligt på detta problem att den föreslår en lagtext: "13 § Människor med missbruks- eller beroendeproblem har rätt till ett gott bemötande av dem som verkar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. "(44)

8. Kunskapen och kompetensen är otillräcklig

 För vissa missbruks- och beroendetillstånd saknas helt evidensbaserade insatser. Nya rön införlivas i allt för begränsad utsträckning i vården. Vissa kunskapsbaserade insatser tillämpas inte av ideologiska skäl.

---
De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården som Socialstyrelsen utfärdat är viktiga för att sprida kunskap om evidensbaserade insatser, men omfattar inte läkemedelsberoende eller dopningsmedelsmissbruk eller flera målgrupper med specifika behov, till exempel barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning. (s 23)

Bemötande är viktigt för brukarna och berörs i ett av missbruksutredningens

Åtta reformområden

 Stärkt ställning för individen. Genom att stärka den enskildes ställning tas den enskildes motivation och erfarenheter bättre tillvara i planeringen, genomförandet och utvecklingen av vården. Motivation är en avgörande framgångsfaktor för att vården ska ge resultat. (s.26)

I utredningens text som handlar om att stärka individens ställning uttrycks det i klarspråk. Under rubriken  4. Bra bemötande :

Utredningens förslag: Den enskilde med missbruk eller beroende ska ha rätt till ett bra bemötande av dem som verkar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 

Vidare säger utredningen detta i rubriken 4.3.1 Bra bemötande ger bättre behandlingsresultat och  senare under rubriken 4.3.3 Brister i bemötandet lyder texten:

Dessutom har det visats att behandlingens effekt i betydande utsträckning beror av relationen mellan behandlare och patient. Detta gäller inte minst inom psykiatrisk vård och vid psykosocial behandling. (188)

Många vittnar om en moraliserande attityd hos personalen som skuldbelägger den enskilde i behov av hjälp. Det kan handla om att missbruket eller beroendet anses vara självförvållat. Många personer med missbruk eller beroende som sökt vård anser också att deras personliga integritet inte respekterats och att de känt sig kränkta. 

---

Brister i bemötandet har också varit ett återkommande tema i de diskussioner som förts i utredningens referensgrupp av ideella organisationer, vilken bestått av ett 25-tal brukar- och klientorganisationer, och som följt utredningens arbete under hela utredningstiden. (s. 189) 

Per Sternbeck ger en skrämmande bakgrund till dåligt bemötande av patienter som hamnat i beroendeproblematik i en krönika i Oberoende 2, 2011. I FASS läkarbok skriver man om läkemedelsberoenede:

 Personer som är beroende av dessa droger är ofta mycket manipulativa och har inte sällan en "snäll" läkare eller flera olika läkarkontakter som var för sig förskriver "acceptabla" mängder av den önskade drogen. (http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=4241 under rubriken Behandling)

I praktiken kan det innebära att patienter får den här typen av beskrivningar i sina journaler av de läkare som efter lång medicinering vill friskriva sig själva. Som om det vore en diagnos. Kilens grundare och eldsjäl har drivit ett projekt med norska läkare "Hvad kan legern göre?" som inneburit att många primärvårdsläkare kunnat bryta sina negativa mönster och börja samarbeta med sina "besvärliga" patienter. 

Källor: Oberoende 2, 2011, s. 4, SOU 2011:35 "Missbruksutredningen", samt FASS.se