Missbruksutredningens "läkemedel"

Här kan man ladda ned Del 1 och Del 2 i pdf-format > Missbruksutredningen

Metoden
Jag börjar med att söka i  Del 2

• nyckelord: Läkemedel

sökningen ger träffar i innehållsförteckningen som är lätta att följa upp. Ganska snabbt  har man stött på intressanta frågor. I exemplet nedan är det först i rubriken för avsnitt 26.5 som nyckelordet läkemedel dyker upp. Men metoden går ut på att sätta in avsnittet som jag funnit i sitt sammanhang. Därför skummar jag från huvudrubriken nedåt för att fånga in de allmänna förutsättningarna för texten i det stycke jag fann i sökningen. Jag har varit i de här textavsnitten förr i det preliminära betänkande, så en del tankar är redan klara att triggas igång av texten.

Sedan är det bara att fortsätta sökningen. Å ena sidan efter nya nyckel ord, å andra sidan efter sammanfattningar och översikter som fördjupar diskussionen av de redan bearbetade texterna.

I tolkningsarbetet använder man sina fördomar och sitt engagemang, men kontrollerar att man förstått rätt, genom att läsa flera gånger och försäkra sig att sammanhanget är rimligt med den tolkning man ger texten.

Arbetsexempel
26 Ansvar för olika målgrupper
26.2 Ansvar för behandling och stöd

När det gäller [...] samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och psykisk eller somatisk sjukdom samt gravida kvinnor med missbruk eller beroende är utgångspunkten de insatser som har evidens enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården  s. 847

---

Analysen fokuserar kommunens och landstingets ansvaret för behandlings- och stödinsatser. Behandling avser systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som syftar till att hjälpa en person att komma ifrån sitt missbruk eller beroende. Behandling kan delas upp i medicinsk behandling och psykosocial behandling.

Med medicinsk behandling avses behandling med läkemedel samt individuell rådgivning, uppföljning av effekter och återfallsprevention. Med psykosocial behandling avses insatser inriktade mot att förändra psykologisk eller social situation i relation till missbruket och som avser påverka motivation, beteende, attityder, tankar och känslor i relation till missbruket. Stöd avser insatser som syftar till att förbättra eller stabilisera individens sociala situation, i första hand boende, sysselsättning och försörjning. I vårdens praktik är inte sällan olika typer av behandling och stöd nära sammanflätande och svåra att tydligt åtskilja. ss.847f

---

För behandling och stöd för personer med missbruk eller beroende av läkemedel eller dopningsmedel (exklusive läkemedel som likställs med narkotika) saknas nationella riktlinjer. s. 848

- skrivningen tycks begränsa frivilligorganisationernas möjligheter till stöd, eftersom det kan tolkas som behandling/kvacksalveri på grund av vagheten i formuleringen
- när det gäller läkemedelsberoende är situationen ljusare, eftersom kunskapen där konstateras vara så dålig att inga riklinjer finns.
- RFHL-uppsala län har blivit av med större delen av sitt verksamhetsbidrag, eftersom vårdgivaren Landstinget definierade verksamheten som behandling. Landstinget har gett Beroendelḱliniken i uppdrag att utforma en behandling och sätta upp ett behandlingsteam. Efter ett år har ingen behandlingsplan kommit på remiss till brukarosganisationerna och förhandlingar. Vi har talat om att göra RFHLs ofta lyckade ingripanden till stöd för människor i behandling på kliniken till lärandesituationer genom tydlig uppföljning. Även detta arbete ligger på is, på grund av chefsbyte på Öppenvårdsavdelningen. Vi kan konstatera att många människor fortfarande vänder sig till RFHL för att få råd och stöd. Det finns inga riktlinjer för vård av gruppen och kunskapsläget är dåligt enligt missbruksutrednigen.

26.5 Missbruk eller beroende av läkemedel s. 850

Antalet personer med läkemedelsberoende har skattats till 65 000. Det råder dock betydande osäkerhet om hur många av dessa som är i behov av vård och stöd. Med utgångspunkt i antalet patienter som vårdas för missbruk eller beroende inom hälso- och sjukvården i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har antalet patienter skattats till cirka 13 000 i hela landet (jfr kapitel 13 och forskningsbilagan kapitel 12).

För det stora flertalet personer med missbruk eller beroende av läkemedel har problemet etablerats inom ramen för läkares förskrivning av läkemedel för behandling av olika sjukdomstillstånd. ss. 850f

RFHL i Uppsala län har konstaterat att läkemedelsberoende ofta är kopplat till en annan sorts beroendesituation. Patienter är beroende av en god relation till behandlare och kan därför drivas att bortse från konsekvenser av problematisk medicinering. Beroendet är fixerat i en delvis socialt determinerad situation. Människor som tvingas till medicinbehandling genom påtryckningar och attityder i vården kan sedan bestraffas med indragen medicinering och svåra abstinenser om de uppfattas som missbrukare eller bara alltför besvärliga.

Mot denna bakgrund kan man föreställa sig att det är svårt att bedöma hur många som är i behov av hjälp. RFHL möter många människor med stor skepsis mot sjukvården och låga förväntningar på möjligheterna till hjälp.  Våra erfarenheter är har fått oss att anse att de gör en realistisk bedömning av sina chanser. Vi möter också många människor som drabbats av utsättningsproblem och skador i samband med att behandlingar med antidepressiva läkemedel avbryts, eller trappas ned alldeles för snabbt. Symptomen vid utsättning liknar abstinens och försvinner ofta snabbt när medicin tillförs på nytt. Det är fenomen som liknar abstinensreaktioner vid beroende. Allt för ofta tolkas dock utsättningsproblem som återfall i en sjukdomsbild.

Här behövs kompletterande kunskap. Det är viktigt att konsumenterna får goda möjligheter att göra sina röster hörda. Här kan brukarorganisationerna bidra med sina erfarenheter. RFHLs situation i detta sammanhang är unik, eftersom man har erfarenheter som baserar sig på kontakter och stödarbete med tusentals människor.

Behandling av missbruk eller beroende av läkemedel hanteras i normalfallet av den behandlande läkaren, till exempel inom primärvården, genom en nedtrappning av det förskrivna läkemedlet. Behandlingen bör följa en plan som läggs upp gemensamt av patient, läkare och andra som ansvarar för behandlingen. s. 851

Vikten av att patienten har möjlighet att hävda sin uppfattning och etablerad brukarkunskap om nedtrappningsproblematiken kan inte överskattas.